21
Feb
12

Karin Fossum kapar baklänges

Jag brukar göra två saker när jag skrivit färdigt: först går jag igenom hela manuskriptet från slutet. Jag börjar alltså med sista kapitlet, sen tar jag näst sista och så vidare fram till första kapitlet. Fördelen med det är att jag då inte uppfattar den röda tråden, intrigen. Då blir det massor av förändringar.

Sen sätter jag mig ner och läser boken högt för mig själv. Det tar tre, fyra gånger så lång tid som att läsa den tyst, men fördelen är att jag upptäcker allt överflödigt. På det sätter skär jag ner trehundra sidor till tvåhundrafemtio. Jag känner rytmen bättre.    (Ur ”Konsten att berätta en historia” / Anders Sundelin)

Annonser

0 Responses to “Karin Fossum kapar baklänges”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: